Hur påverkar sjukfrånvaro kommunernas ekonomi och verksamhet?
Sjukfrånvaro i kommunal verksamhet påverkar både personal, ekonomi och kvaliteten på samhällstjänster. I den här rapporten analyseras sjukfrånvarons utveckling mellan 2023 och 2024, med fokus på10 svenska kommuner med extremvärden samt dess ekonomiska effekter. Vi kan i SKR:s redovisning se att det vägda medelvärdet för 2024 har sänkts från 7,5% till 7,4% men samtidigt ökar skillnaden mellan de med högst och de med lägst sjukfrånvaro. Rapporten är inte menad som en pekpinne för vilka som är bra och vilka som är dåliga, snarare ett sätt att belysa både goda exempel och de utmaningar som finns runt om i landet. Där det finns utmaningar finns det också stora möjligheter och jag är övertygad om att vi om något år eller två kan läsa artiklar om fantastiska förvandlingsresor mot lägre sjukfrånvaro i de kommunerna med högst sjukfrånvaro idag.
För att beräkna de ekonomiska konsekvenserna av förändrad sjukfrånvaro har vi antagit att varje sjukdag kostar kommunen 2 500 kr. Denna siffra baseras på en kombination av direkta kostnader, såsom sjuklön och arbetsgivaravgifter, samt indirekta kostnader, inklusive produktionsbortfall, vikariekostnader och administrativa hanteringskostnader. I kommunal verksamhet, där frånvaro ofta måste täckas av vikarier, kan denna kostnad vara särskilt hög och man kan med fog hävda att 2500kr är för lågt räknat. Ett vanligt riktvärde är att en sjukdag kostar mellan 1 500 och 3 500 kr beroende på yrkesgrupp och verksamhet.
Jämförelse av sjukfrånvaro 2023 och 2024
De fem kommuner med högst sjukfrånvaro 2024:
Ekonomiska konsekvenser av förändrad sjukfrånvaro
Beräkningsmetod:
· Antal anställda per kommun: Data hämtad från SKR:s personalstatistik för 2023.
· Kostnad per sjukfrånvarodag: 2 500 SEK.
· Faktisk årlig arbetstid per anställd: 45 veckor × 40 timmar = 1 800 timmar.
· Total arbetstid per kommun: Antal anställda × 1 800 timmar.
· Sjukfrånvarotimmar: Total arbetstid × sjukfrånvaro i procent.
· Sjukfrånvarodagar: Sjukfrånvarotimmar ÷ 8 timmar.
· Total kostnad för sjukfrånvaro: Sjukfrånvarodagar × 2 500 SEK.
· Kostnadsförändring: Skillnaden i total kostnad mellan 2023 och 2024.
Hur sjukfrånvaro påverkar kommunal verksamhet
Hög sjukfrånvaro leder till:
· Högre kostnader för sjuklöner och vikarier
· Belastning på kvarvarande personal
· Sämre kontinuitet i vård, skola och omsorg
· Ökad risk för stress och utbrändhet hos anställda
· Lägre kvalitet i kommunens tjänster
Positiva effekter av sänkt sjukfrånvaro
1. Lägre personalkostnader – Kommunen sparar pengar på sjuklön och vikarier.
2. Högre produktivitet – Fler närvarande anställda betyder bättre service.
3. Bättre arbetsmiljö – Mindre stress för personalen.
4. Förbättrad kvalitet – Stabilare bemanning i skola, vård och omsorg.
5. Attraktivare arbetsgivare – Lägre sjukfrånvaro gör kommunen mer attraktiv för jobbsökande.
Störst förändring 2023-2024
Här är de fem kommuner med störst ökning respektive störst minskning i sjukfrånvaro mellan 2023 och 2024:
Sammanfattning
Sjukfrånvaron varierar kraftigt mellan kommuner och påverkar både ekonomi och kvaliteten på kommunal service. Kommuner har olika socioekonomiska förutsättningar som påverkar sjukfrånvaro. Det är också andra faktorer som väger in men klart är att en tydlig intern struktur och systematisk uppföljning baserat på omtanke är en god grogrund för förbättring. Kommuner som lyckats minska sjukfrånvaron har inte bara sparat stora summor i personalkostnader, utan även förbättrat arbetsmiljön och stabiliteten i verksamheten. Lägre sjukfrånvaro ger en mer hållbar arbetsmiljö, minskar risken för utbrändhet och möjliggör bättre service till invånarna vars skattemedel kan brukas till annat som ger mervärde.
De kommuner där sjukfrånvaron har ökat står inför större ekonomiska och organisatoriska utmaningar. En ökad sjukfrånvaro innebär inte bara direkta kostnader i form av sjuklöner och vikarier, utan även indirekta effekter såsom försämrad kontinuitet i verksamheten och högre arbetsbelastning för övrig personal. Här är viktiga byggstenar för att minska sjukfrånvaron:
1. Positivt arbetsklimat: Ett öppet och stödjande arbetsklimat gör det lättare att upptäcka problem tidigt och främjar medarbetarnas välmående.
2. Våga satsa: Hälsoinvesteringar kan ge ordentligt positiva ekonomiska effekter genom minskade sjukfrånvarokostnader och ökat engagemang.
3. Systematik: Kan låta tråkigt. Men genom att kontinuerligt följa satta processer förbättras arbetsmiljön och skador och sjukfrånvaro minskar. Ett systemstöd hjälper er belysa de chefer som genomför sina uppgifter och de som behöver mer stöd att komma igång med sitt proaktiva arbete.
4. Mätning och analys: Mät och analysera sjukfrånvaron kontinuerligt för att identifiera risker och agera snabbt.
5. Proaktiv hantering: Tidiga samtal med medarbetare motverkar långvarig sjukfrånvaro genom att fånga upp problem innan de blir allvarligare.
6. Främja rörelse: Fysisk aktivitet stärker hälsan och förebygger sjukdomar, vilket kan minska sjukfrånvaron.
7. Ge chefer rätt förutsättningar: Chefer behöver kunskap och digitala stöd för att få en ärlig chans att arbeta förebyggande och i störst möjliga mån förhindra sjukdom eller olyckor på arbetsplatsen.
SKR:s sjukfrånvaroredovisning hittar du här:
Marc Blomgren, Sales Executive Aino